Haihai

Dricker te som vanligt och väntar på att middagen ska bli klar. Har världens fritid nu märker jag när jag inte måste plugga. Jag hann till exempel springa fyra kilometer. Kom i och för sig inte så långt. Sprang tjugo meter, gick 500. Sprang lite, blev trött, gick igen, sprang de sista 2 kilometerna. Men när jag trodde att jag skulle dö som allra mest, då var jag plötsligt hemma.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0